tisdag 28 oktober 2008

Det är lite som ett hån också ...

... jag unnar min bror allt i världen, men nu har han snart åkt jorden runt femton gånger. Det är ingen HEJD på hur olika våra liv ser ut. Han är just nu i Amerika och har åkt på kryssning från Miami till Bahamas ...

Just nu känner jag mig EXTREMT ynklig. Värken tar musten ur mig, ekonomin känns som att den ALDRIG kommer bli trygg ... och ibland önskar jag bara att det var som Lisa Nilsson sjunger: "Nån där uppe måste ha sett mig, och tänkt att NU så e det väl ÄNDÅ HENNES tur" ... och bytt ut resterande mot LIIIIIITE ekonomisk trygghet. Det är INTE mycket jag begär. Jag har inga mål om resor och sånt som de flesta andra har, men jag har börjat bli RIKTIGT frustrerad och tänker att den där trerummaren på femtioåttonde våningen kanske inte är så dum i alla fall ... om den har en hyra på några tusen mindre i månaden. När hyran skulle gå upp så pratade jag med barnen ... de fick panik i blicken och sa till mig: Mamma, det GÖR inget om det blir tajt och snålt, BARA VI INTE FLYTTAR!!! Så det tar emot, det gör det faktiskt ...

Vi får se helt enkelt.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Förstår precis den känslan. Har själv haft en bror som har flutit genom livet utan större törnar. Själv återhämtar jag mig ekonomiskt efter två års arbetslöshet på mitt nya jobb. Har hunnit spara 90.000 på 7 månader och snart är jag ikapp med de utgifter jag haft under den mörka tiden. Jag tänker hela tiden snart kommer man på rätt sida strecket och då kan man på alvar börja sikta uppåt. Kör hårt och blicka framåt är min devis.

/A

Life sa...

Ja, så härligt för dig. Måste vara skönt att kunna spara efter arbetslöshet =)

Det är som sagt inte som jag MISSUNNAR min bror något ... ibland vill bara bara OCKSÅ!!! *stampar i marken som ett litet barn*

=)