Oh lala!!!

Nu vänner, är jag i desperat behov av lite hjälp. Jag har ju fått skattepengar OCH stipendie. Stipendiet ska jag ju överleva på när jag ska vara ledig, så de ska jag inte sätta undan, MEN, jag tänkte placera lite av mina skattepengar. Så här är planen:

Nästa år skulle drömmen vara att åka utomlands med mina små flickor, till detta har jag tänkt att jag skulle spara 650 kr i månaden och då få ca 10 000 fram tills dess. Nu vill jag placera 15 000 i fonder, dessa kommer jag förmodligen att behöva ta av om ett år=ganska kortsiktigt sparande men vill ändå ha dem i fonder. Har ju ANDRA fonder (inköpsvärde ca 30 500 kr och värda idag ca 26 000, några har gått med vinst men de flesta back) Så jag kan förhoppningsvis plocka av dem utan att förlora så mycket. Frågan är nu var jag sätter dessa 15 000. Svindlande summor för en sån som jag, som aldrig rör mig med så mycket pengar. Att ha dem stående på sparkontot är inte ngt alternativ då jag har för dålig karaktär för att låta dem stå. MYCKET märkligt det där. Står de i fonder så drar jag mig i det längsta, men står de på buffertkontot så räknar jag med dem som överleva-månaden-pengar. Som det är nu har jag ca 28 000 totalt på det kontot och det känns ju lite mycket. Men måste som sagt ta av dem då jag tar tjänstledigt lite i sommar pga kursen jag går.

Kursen är för övrigt JÄTTEKUL, men än så länge mycket lättare än jag trodde tidigare. Har inte fått resultatet på min första inlämning så jag kanske inte ska vara för kaxig, hehe. Håll tummarna för att det går bra!

Har gjort mitt andra riktiga jobb nu =) Och ni kanske har börjat ana vad det är? JEPP, hemsidesbygge, och den här gången tar jag betalt men ändå snällt ... det är ju så klart till en vän, men som har ett företag. Konstaterar att han hade inte gjort jobb gratis till mig, han har sagt att han VILL betala och jag kontrade med att min tid är för värdefull för att ges bort gratis. Har gjort så mycket gratisjobb under SÅ lång tid ... och den tiden ska jag ta från mina barn. INTE ok! Så nu får de betala =) Hade en annan bekant som "ville byta tjänster", vilket skulle innebära att hon la ner ca två timmars jobb mot att jag tog hand om hennes hemsida. Vilket jag vet innebär detta: Hon gör en tjänst som tar henne MAX två timmar och så tycker hon att det motsvarar att jag sitter TIMTALS med hennes hemsida. Folk INSER INTE hur mycket jobb det ligger bakom. Så istället för att ta på mig mer gratisjobb konstaterade jag att det inte var värt ett sånt byte, JAG kommer bara att förlora på det ... så jag skickade en prislista, haha, och då sa hon "OJ, var du så proffsig, det visste jag inte". Och då plötsligt skulle hon "fundera på det". Jag tänkte, "gör du det" ... och var glad att jag inte gjort något sånt byte som hon tänkt.

Hoppas att det kommer generera mer jobb i alla fall, de tre hemsidor jag gjort, de är JÄTTENÖJDA och min sista "kund" sa att sidan var "SÅÅ VACKER", fniss *rodnar*. "Så JÄVLA SNYGG" var ett annat omdöme om den andra sidan. (Kan vara lite skrytig nu när jag är anonym, annars är jag faktiskt ganska ödmjuk, hihiiii) Och det känns SÅ kul och de vill så klart rekommendera mig till andra vilket också är JÄTTEKUL!!! Nöjda kunder gör fröken Kaos GLAD!
Kursen är ju en superduper stor hjälp och jag lär mig grunderna från början så som man ska. Jag kan ju MASSOR inser jag nu men lär mig ändå nya saker hela tiden. RIKTIGT riktigt skoj känns det.

Nu undrar jag hur mina läsare har det =) ... svårt hinna med att uppdatera mig mellan kärlek, kurser, jobb och mammaskap. Skriv gärna en rad!

Snart semester, ska bli SÅ skönt. Börjar så smått med att åka på festival i helgen. Besöker Stockholm om ett par veckor och sen är det SUPERNÄRA semestern, bara en liten vecka kvar då. Ser SÅ fram emot det även om det blir lite segt att plugga på semestern. Tur vi stannar i Sverige. Min kärlek har fixat trådlös surfning, hur gulligt som helst.

Kram på er därute =)

NI är SÅ gulliga

Tack för alla fina kommentarer och lyckönskningar. Idag börjar det =) Har kollat allt med jobb så att det är ok med lite tjänstledighet och det är det. Dock började det lite snöpligt, sitter här själv på jobbet med tre kollegor borta, haha. En semester och en vabbar, en skulle på student, hihi. Men det gör inget, verkar inte som att det kommer igång förrän imorgon vilket gör mig lite nervös. För jag har väl inte missuppfattat ngt? Jag har loggat in och loggat in så där emellanåt men det står bara att nu har det startat och att man ska bekanta sig med distansutbildningssättet. Så jag har surfat runt lite hit och dit och kollat. SPÄNNANDE känns det dock. Har hittat världens goaste kärlek som lovat mig att stötta mig i allt och hjälpa till så mycket det går, en mamma som lovat samma så det känns som att är jag inte alltför TRÖG i skallen så ska det nog gå bra. Nu sitter jag och undrar varför jag inte sökt stipendium TIDIGARE ... Men i framtiden SKA jag. Tydligen kan man få beviljat upp till FEM gånger 15 000 om man söker. HELT otroligt ju. Jag kunde ju tagit en tvådagarskurs eller liknande om det är något man vill fördjupa sig i. Tänk att såna pengar finns, hihi.

Hoppas att alla mina läsare har det fint och att det går ekonomiskt framåt. LÄNGTAR tills mina skattepengar kommer. HOPPAS att de inte strulat till det på skatteverket, så jag verkligen FÅR dem snart.

Stor kram
från fröken Kaos

Kaos i livet ...

Inget olyckligt kaos, bara kaos. Det är likadant vart år innan skolorna slutat. Många många aktiviteter.

NU ska jag berätta något kul. Som alla säkert vet så vantrivs jag och har gjort LÄNGE på mitt arbete. Jag vill utvecklas och chanserna till det på det här stället är nästintill obefintliga. SÅ, jag sökte en sommarkurs i webutveckling. OCH KOM IN. Och inte nog med detta. Jag sökte också ett stipendium. Eftersom kursen är hela sommaren, på halvfart 50%, så blir det kanske LITE kämpigt att försöka få ihop samtidigt som man ska jobba. Så jag sökte. Och trodde så klart att jag INTE skulle få det (otursförföljd). MEN JAG FICK DET. Så det innebär att jag kan ta ledigt de dagar då det känns som kämpigast och hinna med kursen. Spara lite semesterdagar kanske? 15 000 kronor är MINA och det känns HELT overkligt. Kursen startar på måndag och ger mig 7,5 hp. Tänk er, hur ska det gå? Jag har aldrig läst på högskola, än mindre en distansutbildning. Men det känns KUL och spännande. Tänk att JAG, får chansen till detta. Fick ju berätta det för min chef, som inte har ett så gott öga till mig. MEN han såg ju klart att HAN kan ta del av min kunskap sen, GRATIS. Och DET gillar han ... BLÄ.

Har en rolig sommar att se fram emot. Ska åka på festival, ta en tur till huvudstaden med min bästa vän, hälsa på en gammal vän som jag inte träffat på 14 år =) Sen blir det en vecka i Göteborg och en vecka i sommarhuset (mamma och pappas) i norrland. Ett par-tre dagar hos min bästis i hennes föräldrars lyxiga strandhus. Låter inte detta som en ljuvlig sommar? Ska vara bort 2,5 veckor i sträck. Blir kanske LITE ovant och jobbigt, men också KUL. Förra sommaren gjorde vi INGET, var borta en weekend på Legoland, vilket innebar att jag städade, plockade, lagade mat, servade, plockade, tvättade, skötte trädgården, städade, lagade mer mat, servade, städade ... och var så TRÖTT på det innan jag fick börja jobba igen så jag nästan skrek rakt ut. Inget mys alls. Barnen var ute med kompisar och tyckte väl jag var lagom tråkig ... och jag tyckte de skulle vara lite med mig men hade inga pengar att göra ngt för ... I år blir det annorlunda. Blir spännande att vara iväg så länge med kärleken och hans barn. Lite läskigt också ...

På ekonomifronten i övrigt är det ansträngt värre. Vi har fått bort vår styrelse och hoppas nu få ner hyrorna. Vi betalde i fjol 60 000 i arvode till styrelse och 152 000 kr till en revisor ... HELT sjukt. Vi är 16 hus i föreningen. Revisor och styrelse ska nu granskas.
Så NEJ, de 15 000 känns som att de ska finansiera min kurs, men i övrigt är det lika ansträngt som vanligt.

Hur har mina läsare det?
Stor kram till er!

Tjohej

Vad dålig jag är på att blogga för tillfället.
Lika dålig på att hålla mig uppdaterad vad gäller läsandet av andra bloggar. Tyvärr. Men annat upptar min tid. Har fått ett uppdrag till =D som jag snart ska sätta tänderna i. Förra gången var det lite lurigt, och denna gången blir det inte heller helt lätt. Det är en vän som frågat ifall jag vill göra deras hemsida och han sa att "ja, vi vill ju betala för det" och då sa jag att det går bra, jag kan skicka faktura. Han visste ju inte att jag reg. företag och blev lite paff men också glad, eftersom det inte "finns svarta pengar i hans företag". Så nu är ju frågan, hur gör man med "bästa-priset-kompis"? Vill ju inte skinna honom men heller inte bli lurad igen.

En ANNAN sak som är KUL!!! Jag sökte en sommarkurs och förmodade ju att jag inte kom in ... har aldrig läst på högskola ... men sökte ändå. OCH KOM IN!!! JAG VILL UTVECKLAS och på jobbet känner jag bara hur jag blir mer och mer back vad gäller utveckling, vi får inte en dags utbildning på tio år i en bransch som det säger "SWISH" i ... det kommer nytt nytt nytt hela hela tiden och vi sitter bara och GLOR. I alla fall, det jag sökt är en tioveckors webutvecklingskurs på 200 timmar, jag vet INTE hur detta ska sluta ... men det MÅSTE gå. Det "värsta är" att jag ska iväg drygt två veckor i sommar, men mobila bredbandet kanske kan fixa det åt mig. Det är en distanskurs och helt internetbaserad så DET är ju bra. Har dessutom sökt ett stipendie som finns på vårt fackförbund så HÅLL TUMMARNA snälla ni för att jag FÅR det. Har också frågat ifall det är lönt att söka bidrag från CSN och enligt henne verkade det vara ok, då kan man ju söka bara bidraget och på så vis få hjälp om jag skulle behöva ta ledigt från jobbet några timmar. Det knepiga är att jag inte får svar på stipendiet eller CSN förrän om ett tag, och kursen börjar redan i juni ... jaja, det FÅR GÅ helt enkelt ...

Ekonomiska läget då ... tja, jag klarar mig väl men det är inte så mycket mer. Min gamla whiplash-skada har gjort sig påmind nu i en vecka då jag knappt kunnat röra huvudet, en nackspärr som heter duga och jag har bara velat stanna hemma, men det går ju inte. Varje dag vaknar jag och de första dagarna nästan skrek jag av smärta (jättesynd om mig ;-) men det är bara att masa sig iväg ... tänka på lönen som kommer och räkningarna som således kan betalas och att det kan gå runt men inte mer nästa månad också ...

Men MER POSITIVT är att mina (och alla andras säkert också) fonder har gått UPP. YIPPIE. Är glad att jag bestämt mig för att spara i fonderna ändå. Där har jag nu ett totalt värde på 23 828 kronor. Och med tanke på att det precis var långt under 20 000 så känns det KUL! Fortfarande massor minus, men ändå.

Ska göra en sammanställning på allt sparande jag har och lägga upp, kanske sporrar mig ännu mer att spara vidare. Har dock ett problem: Jag har ca 10-11000 sparat till mina flickor. Jag skulle vilja spara mer, men eftersom vi är separerade och HAN (pappan till barnen) absolut inte ska ha hand om pengar så tänker jag IFALL något händer mig, så vill jag ju inte att han ska lägga vantarna på de pengarna, för då lär de vara borta tills den dagen de ska ha dem. MEN hur funkar det OM jag skulle gå bort?!? Mina barn måste ju ärva mig, och då är ju pappan förmyndare och då kan han väl ändå göra som han vill med mina/deras pengar?!? Förvirrande. Så tänker jag att jag kan spara i mitt eget namn, men det är ungefär som att spara på sparkonto vs fonder. Fonderna har jag lättare att "inte se", medan sparkontot känns som ett "kriskonto", alltså när det krisar, då tar jag de pengarna. Likadant är det med barnens konto. Det är också fonder, och jag drar mig för att ta av de. Om det varit något speciellt så har jag tagit dem, men det ska gå långt i så fall.

Kanske jag bara ska spara i fonder till mig själv och i framtiden se hur jag gör med dem?!? SVÅRT! Hur sparar NI till era barn?!? Hur mycket i månaden och till vad? Spännande att läsa hur andra gör.

Läste om Malena Ernman som tackat nej till miljoner för att vara hemma med sina barn. Vilken kvinna. Hon vet verkligen var värderingarna ska läggas. Hon har så hon klarar sig, hon gör det hon älskar, och kan välja och vraka. Jag kan tänka mig att det är väldigt lockande förslag och det värmer mitt hjärta när man läser att hon väljer familjen och tid med dem. HÄRLIGT!!!

Det blev ...

till bonus/fadderflickan 500:- på fondkontot, en vacker röd ros med en liten text i där det står hur mycket hon betyder för mig.

till pappa blev det 40€, en blomma till det så stannade det på ca 500 svenska kronor.

till bror och sambo blev det endast 200 kr i presentkort OCH ett konsthantverk när de kommit så långt som till nytt hus =) Plus en blomma och lite choklad.

Fick lite betalt för mitt ena projekt, blev LITE sur faktiskt. Vi hade pratat om 2500-3500 plus att det tillkom något som han fick pris på och det var sagt allt från 200 kronor och uppåt. När han kom och skulle lämna pengarna så var han lite svävande och sa "vet ju inte riktigt vad vi kom fram till ... du kan väl få detta och vill du ha mer så får du säga till ... " och så gav han mig 2000 och sa vidare "vi pratade väl om 1500-2000?". Då surnade jag faktiskt till lite och sa att "Nja, vi pratade väl snarare om 2500-3500" och kände mig skitdum, och det är sååå typiskt mig, HAN gör fel (enligt mig då) och JAG känner mig dum. OK, jag gjorde OCKSÅ fel, för jag skulle varit MYCKET tydligare, men ... ja, man lär sig av sina misstag. Känns som att jag blivit lite blåst. Men det ska inte hända igen. NU ska jag fixa ihop en prislista, till det projektet och till mina konstverk =) Sålde faktiskt för 650 kronor vid påsk och det var bra jämfört med annat. Dock en usel timersättning. Men det är ju också för att det är mitt intresse som jag kan ha det så. Det hade ju inte funkat annars. Har fått en liten beställning också ... Känns nice. Nu ska jag bara lära mig att ta betalt för mina kunskaper och mina verk. Blir så irriterad, alla vill ha allt gratis, men de vill väldigt gärna HA. Nu ska jag bli hård businesskvinna ...

TACK för alla era goa kommentarer, känner mig inte lika snål längre, hihiii. Jag kom på att jag ju satt in ca 4000 till mitt bonusbarn, det är 4000 mer än hennes egen pappa satt in så ... nä, snål är jag icke!

Till pappa

blev det 40 € och det blev 451.50. En blomma och kort på det så blir det nog bra. Mamma, som vet om min ekonomi, tyckte det var lite mycket men det tycker inte jag. Alldeles lagom =)

Till bror min och sambo blir det plantcheckar för 300 :- och så ska jag skriva att de får specialbeställa mina konstverk/alster =) för det har de önskat sig till trädgården när den är klar. Det blir nog bra. Det kostar ju också en herrans massa att tillverka så ...

Till bonustjejen funderar jag på att sätta in lite mer fonder. Tänkte ju på presentkort på körkort men är rädd att hon inte blir klar med att gå dit så då bränns de kanske inne ... Tror det får bli 700 ... är det för mycket/för lite?!? Usch, våndor ... Jag är ju trots allt inte hennes mamma, hihi, levt med henne i tolv år och hon valde mig till sin fadder då hon döptes (15 år gammal) så jag känner mig VÄLDIGT kluven där ... hon är nästan som min egen och vi ses fortfarande ... Fler råd?

Tack N för dina råd, alltid kul och skönt att höra vad andra tycker =D

En helt vanlig härlig dag

Varit på jobb och det var förhållandevis lugnt. SKÖNT, då jag har en kollega som är allt annat än mild de flesta dagarna ...

Hem och fixade lite här hemma, käkade och pratade med mina älsklingar. Pep över till en kompis och dryftade livets mening och lite till. Känner mig som en finnig tonåring med fettigt hår. Så illa är det nog inte, men det är något som jag också känner med min ekonomi, man känner sig lite FUL ibland, ofräsch. Helt otroligt när jag kom på det, att man känner sig ofräsch p g a pengabrist. Tittar på folk med halvtaskig frisyr, billig. Hemmatonat hår, med utväxt. Så ÄR det ju när man har dåligt med pengar, man vet liksom aldrig när man har råd nästa gång ... GAMLA fula kläder, GAMMALT smink, BILLIGT schampo. White trash-varning!!! Häromdagen flippade jag ut fullständigt och köpte en klänning på H&M för 99 kronor. Kände mig SÅ snygg sen. Ganska snart är känslan borta och jag tittar på mina fula, urtvättade vardagskläder igen. Det är inte "jag" ... jag vill vara hel och ren, och att färgen ska sitta kvar på kläderna. Inte som att jag råkat tvätta dem med klorin av misstag ... Jag har bestämt mig, när mina skattepengar kommer ska jag ta en tusing och bara precis shoppa loss. Ja, jag hör hur extremt löjligt detta måste låta för någon som lägger tretusen på en väska. Men "it's my life" and I like it ... a lot. Less is more.

Känner för att se en riktigt rolig komedi, någon som kan rekommendera??? Vill SKRATTA hihi.

Födelsedagar ...

som vanligt är humöret på topp när lönen är på väg in, hehe. Och om några dagar kommer ALLT att vara som vanligt. Har några frågor till mina läsare idag. Jag har

- en fd bonusflicka som fyller 18 (dyr smak) Mamman med sambon ska ge 1500-2000 kr, pappan säger att han itne har några pengar ...

- en pappa som fyller 70

- en bror och sambo som fyller år ...

Nu till frågan. HUR mycket bör jag lägga på vardera med min ekonomi? Jag HATAR, med betoning på HATAR att vara snål. Jag VILL ge (och säkert därför min ekonomi är som den är).

Till mitt bonusbarn skaffade jag ett fondkonto när hon valde mig som sin fadder, då hon skulle konfirmeras. Hon var inte döpt och blev det i samband med konfirmationen. Då satte vi in lite pengar och sen dess har jag lagt 100 kr i månaden. Det har vuxit till dryga femtusen, KUL.

Jag har växlat 40 € till min pappa och en blomma till det blir ca 500 kr.

Vad tycker NI kära läsare? Detta är dock en hyfsat BRA månad, så det är inte panik ifall jag ger ... min bror ska bygga hus (såklart) och önskar sig bara flytthjälp. Jag tycker det är självklart och vill ge ändå. De är två arbetande med höga löner, skyhöga närmare bestämt, så allt jag kommer med känns futtigt. Funderar på att köpa en blomma och sätta ett presentkort hos en plantskola eller liknande, de ska ju anlägga trädgård också. Men hur MYCKET?!? Har såna kval ...

Hoppas allt är bra!
kramkram



WICKE, det är inte FUSK, det är JÄTTEBRA!!! Vad önskar du dig ;-)

Katastrooooooof

men glad ändå =) Pengarna ska rulla säger de som vet. Jag ÄR så kluven till allt detta med ekonomi. Å ena sidan är jag helt övertygad om att man som människa mår bäst av att unna sig små saker i vardagen. Gudarna ska veta att jag snålar i vardagen. MEN jag unnar mig ändå ett konsertbesök ibland, jag går på kursen som jag älskar (present i o f s). MEN så tittar jag på hur min MORMOR lever idag. Hon är 81 år, var hemma i många år, de hade lantbruk. När hon blev allergisk mot korna så sålde de gården och hon började jobba som hemsamarit. Morfar dog när hon var endast 51 år. Då köpte de ett hotell, hon och en väninna, som de drev i ca 10 år. Sålde hotellet och fick en HEL DEL över. De satte hon i fonder, jag anser att hon blev lurad. Det var något konstigt med den histiorien men det hela slutade i att värdet i alla fall halverades. Eftersom hon har en usel pension så har hon ju fått leva på dessa pengar. Och det är väl BRA, men sen ett antal år tillbaka har hon nästan inga pengar kvar och kan ju för all del leva tio år till. Men hur lever hon då? Som en kyrkråtta ... men som också, om det vill sig, UNNAR sig ett dyrt klädesplagg då och då. Men oftast är det katastrof där med. Så vad är alternativet? Att leva utan att unna sig och ha smör på smörgåsen?

Hmm, vad svårt allt blev ...

Jag vill kunna stoppa undan lite här och var, jag vill trygga mina barns framtid, det är det viktigaste, men vad innebär det? Jag vill INTE att de ska åka rakt ut i gräddfilen, inte spara för att aldrig kunna göra något medan de är barn. Hur HITTAR MAN BALANSEN?!? Å ena sidan är jag nöjd ... å andra får jag nästan panik. Jag måste verkligen hitta ett sätt att avdramatisera detta. Frågade min ensamstående granne hur h*n får ihop det. Det får h*n inte ... heller. Vi är ca 16 hushåll i vår brf, varav ca 7 är ensamstående, av de är 4 pensionärer och vi andra tre ensamstående föräldrar. Med en boendekostnad på 8 000 i månaden ... HUR KLARAR DE DETTA?!? Visst, pensionärerna kan väl ha sålt och lever på de pengarna, lite bostadsbidrag osv, men ändå ... jag fattar inte. Satte upp mig på lägenhet häromdagen. Men en fyra kostar ju 6 000 också. Drygt. Då ingår ju allt så det är ändå 2 000 mindre. Men det är väl ingen risk att man får någon av dem. Finns inte särskilt många heller.

Man får se. Nu är det snart kalasdags och mina sista buffertpengar ryker igen. Men det är i alla fall så att det aldrig blir riktigt riktigt tomt och det är ju en j-a tur det. Då hade det inte blivit något kalas för barnen ...

Börjat månadsspara igen i fonder, för att de säkert ska få stå kvar. Jag och buffertkontot är för bra vänner, så lätt så lätt när de står där att plocka. Konstigt nog gör jag inte det förrän dete är RIKTIG kris när det gäller fonderna. Får väl erkänna min dåliga karaktär och ... låta mig fondspara ändå då. Verkar som att det kanske vänder på börsen nu?!?

Vad tror och tycker ni, kära läsare?

Just idag är jag stark ...

som någon sjöng. Kanske var det Kenta, haha, inte min favorit men den raden stämmer in på mig varannan dag ungefär.

Idag är jag dock inte det. Har varit hemma några dagar med sjukt barn och redan en månad innan så är jag orolig för hur det ska påverka min ekonomi ... mitt projekt går inge vidare för tillfället, kan inte marknadsföra mig för jag har inga pengar ... så det är mest utgifter för tillfället, men inga stora såna dock.

Idag satt jag upp mig på hyreslägenhetssökande. Insåg att detta liv är inte det jag vill ha till mina barn. Vad gör lite mindre plats, vi kanske kan åka på semester ibland då och unna oss gympaskor då och då ... Såg en del på "Debatt" om fattigbloggen ... blev så jävla upprörd. Dessa JÄVLA politiker som tror att de VET. Och pressen ... suck ... VISST kan jag hålla med Expressen att det är som ett HÅN att leka fattig, men jag kan ju också tycka att det är HELT OK att hon gör det, för det hon ändå vill, hoppas jag, är att just, SKAPA DEBATT. Expressen säger att hon hellre sett arbetslösa grafikern blogga om SITT liv ... AMEN HALLÅÅÅ EXPRESSEN!!! Fattar ni inte att de som är hemlösa/fattiga ... det är väl knappast DE SOM KAN BLOGGA; DE HAR JU INGEN DATOR ENS och skulle väl KNAPPAST prioritera bloggande och internet om de hade pengar. Men JAG har internet och känner mig inte fattig, jag har bara kort om likvida tillgångar ... och detta vill jag ändra på SÅ mycket ...
Tycker inte om mitt liv, mitt ekonomiska liv.

Min kärlek vill flytta ihop, och det vill väl jag med. Känns så snabbt bara. Sju månader, är det för snabbt? Vi känner varandra sen 20 år tillbaka då vi var tillsammans. Men sen har vi inte setts, känns ändå som att jag känner honom hyfsat. Men var, och hur ... allt är osäkert och svårt. Finns inget som passar för alla oss, hur blir det med hans barn ... osv.

Nä, idag är jag inte stark ...

Varje månadsskifte betyder ångest

Så även denna. Hade felberäknat räkningarna, och bytet till Tele2 gjorde denna månad till katastrof också. I jakten på billigare telefon så får jag nu surt betala dyrt. Jag har också kanske gjort ytterligare ett misstag, måste kolla upp detta. Har haft en billig försäkring hos Auro Försäkring. Upptäckte nu att jag kunde få billigare hemförsäkring via facket. Självklart sa gniden-tarmen TJOHOOO och beställde den. Insåg inte då att jag kanske hade billig bilförsäkring av just anledningen att jag både hade bil- och hemförsäkring i samma bolag. Så kanske det också blir en förlustaffär.

Bra på affärer är jag tydligen inte ... kan bli pålurad det mesta ...

Så ... nu är jag och knaprar på bufferten igen ... för att LEVA denna månaden. Snart fyller mina barn år. Ingen fara på torpet än så länge men ... GUD så trött jag är på detta. "Mitt hjärta" tycker vi ska flytta ihop ... jag som då har styvmorsbagaget redan tidigare är väl SÅDÄR pigg på att bli slav till sju igen. Jag inser att denna man förmodligen inte blir som mitt ex, att han har en helt annan drivkraft och initiativförmåga än vad han hade. Jag tror inte det skulle bli jätteproblematiskt. Frågan är bara ifall de vill flytta från "stan" ut till landet, där vi bor. Min kärlek vill jättegärna, har inget emot att lämna stan och tror att även hans barn skulle tycka att det var ok. Tre tonåringar ... hehe, får väl se ifall han lyckas övertyga. Skulle i o f s vara nice att vara storfamilj igen, saknar familjekänslan väldigt mycket ibland. Ibland är det SÅ skönt att bara vara själv ändå. Kluven ...

Tack alla snälla

Ni är så gulliga, tänk att ni gläds med mig, hihi! Hoppas ni får tillbaka också. Men Minna, hur i hela världen kan det bli 360 000 att betala?!? Det är ju mer än hela min årslön?!? Det måste ju ha blivit fel någonstans???

Ja, faktiskt, lyckokänslan håller i sig. Känns nästan som att ha vunnit på tipset, haha, trots att det ju faktiskt varit mina pengar hela tiden =) Känner mig lugn och harmonisk men fortfarande sparsam. När man läser i andras bloggar så inser jag ju hur LITE pengar det är eg, hehe. Hos er som har hundratusentals sparade =) Men det är mycket för MIG. Dagligen tänker jag om det bara inte vore för pengarna. Och möjligtvis jobbet. Då hade mitt liv känts SÅ perfekt i jämförelse med hur de sista åren varit. Men man kan väl inte HA ett helt perfekt liv, hehe. Det går ju inte. Nä, man är glad så länge man är frisk, barnen är friska och man har pengar till räkningar och mat på bordet. Vad mer behöver man eg? Ilandsproblem.

En sak som faktiskt gjorde mig SÅ J-----A arg idag var detta: Min Lilla är sjuk idag, hon passas av mormor (som är pensionär) Det är ju HELT onödigt egentligen, men så löste vi det. Nu blev det så att min mamma måste iväg vid 15-tiden så jag gick in till min chef och sa att jag behövde gå vid 14.45-tiden och att min Lilla var sjuk. Då frågar han: "Hur gammal är hon nu?" "Snart nio" sa jag. Då frågar han: "Jaha, så hon vågar inte vara själv hemma då?"
Så här blev min reaktion:
















Ja, jag bara häpnade, men det enda jag fick fram var ungefär: "Jamen inte när hon är SJUK" ...

Kan ni förstå?!? Han ville på fullaste allvar att min åttaåring skulle ligga hemma sjuk själv. Och då slog det mig, att så är det nog runt om i världen ... men vaddå, vi bor väl ändå i ett hyfsat mänskligt och upplyst Sverige ... vilket fick mig att tänka på alla skandaler som media drar fram (bra alltså) ang bonusar och löner. Jag som alltid varit inbiten vänster-anhängare ... jag börjar omvärdera lite saker. Kanske vi SKULLE sänka skatten och därmed sänka alla höghöjdares löner, fallskärmar, bonus OSV. INGET kan få mig att förstå, speciellt inte i kristider, hur de kan vara värda, hur DERAS TIMMAR kan vara så mycket mer värda än någon annans timmar. Och vad händer, jo de kör Sverige i botten. Och får MER i bonus och lön. Det är som ett skämt återigen. Och vad gör vi svenskar, mjäkar, kvider i bloggar och på Facebook. Totalt fruktlöst, vi borde ut och demonstrera på gator och torg, strejka vilt och galet.

Jag blir SUR, SMÅSINT, AVUNDSJUK och MISSUNSAM över såna orättvisor. Tänk så många som VILL göra rätt för sig men som inte KAN det och som lever på bidrag. Ta alla äckliga bonusar, fallskärmar och skapa tillfällen för att utbilda folk, få in folk i arbetslivet i stället. De HAR JU SÅ DET RÄCKER FLERA LIVSTIDER OM. GAH, frustrerad känner jag mig nu.

Bäst att tänka på min egen lilla bonus, skatteåterbäringen, hihi. Så blir jag lite glad igen =D

"Prisa GUD, här kommer skatteåterbäringen." (Oj, just ja, jag tror ju inte på gud, men jaja, ändå, hehe)









Ha det så fint idag!

YAABADABADOOOOOOOOOOOOOOOOOOO!!!

Höll fullkomligt på att göra ner mig när jag kom hem idag. Prel. skatt. kom idag. Alltså, jag höll på att skrika, sjunga, jubla, stå på händerna, joddla, jonglera och PUSSA hela världen så glad jag blev. 14 000 PENGAR TILLBAKA!!! Förvisso visste jag att jag skulle få tillbaka men SÅÅÅÅÅÅ mycket?!? Har haft frivillig inbetalning från jobb, 500 i månaden så bara det är ju 6 000 men inte i mina drömmar kunde jag tro att det blev SÅ mycket.

Sommaren är räddad!
Cykeln är räddad!
Mina barns födelsedagar är räddade!
Ja, det känns ta mig fan som att hela året är "hemma"...

Dagens lyckokänsla har INGA gränser. Jag är så glad att jag gråter. Känner mig ... trygg. Eller i alla fall LITE LITE tryggare. Tänk, de pengar jag tänkt att jag skulle samla ihop på ett och ett halvt år, de har jag plötsligt detta året. Nä, lugn, jag tänker INTE låta dem rulla, var så säker. Men jag KOMMER att unna mina barn något lite extra. Bara en sån sak som hände i kväll. Min Lilla har en pyjamas som är kortärmad och med halvlånga byxor. Hon fryser JÄMT, och jag har bara sett denna långärmade/långbenade pyjamas som önskats som ett hinder i matbudgeten eller så ... ikväll när hon sa att hon ville ha en sa jag bara lugnt, "jag ska se om jag hittar en långärmad till dig imorgon gumman!" Och så blir det. Även om det snart är sommar så ÄR hon väldigt frusen. Det blir DEFINITIVT en pyjamas imorgon. Resten ska jag spara, hehe. OCH jag håller mig till planen om semestrarna. Ska verkligen försöka få ihop så jag kan lägga undan 6-700 i månaden till en semester.

FÖRSTÅ hur GLAD jag är idag. Inte ens mitt nackont kan grusa lyckan idag!!!

Hoppas alla mina fina läsare får tillbaka också =)

Glöm inte kramas!!!

Hihi

Era kommentarer avgör det hela. Jag SKA sätta upp ett resmål. Yippie!!! Prata med tjejerna om var de skulle vilja åka. Blir väl skrik om DISNEYLAND!!! Jag får kanske styra upp det lite, eller så bestämmer vi inget ALLS till att börja med, bara en resa, ett mål bara det =)
Tack för peppning. Håller med, man tappar sugen, verkligen. En resa och minnena från den har man med sig hela livet. Mina amorteringar minns jag överhuvudtaget inte. Det enda som DET ger är en liten liten trygghetskänsla men inget annat och def. inget KUL. Kanske dags att jag slutar bara vara så HIMLA duktig och faktiskt unnar mig och barnen något? JAPP så får det bli.

Hoppas ni får en trevlig helg allihop!

Glöm inte kramas =)

En plan

Låg och tänkte igår. Mina barn lär inte komma på så många utlandssemestrar. Mitt drömmål har länge varit Italien, hade varit SÅ nice att ta med mina flickor dit. Tror jag, har aldrig varit där, hehe. Om ett och ett halvt år fyller jag 40. Jag räknade ut att om jag sätter in och sparar 4000 av mina skattepengar, eller tar ut på Riksgäldsspar vad jag har där, och resten från skattepengarna, sparar 600 kr i månaden tills dess, så har jag 15 000 kr tills jag fyller 40. Det borde man väl kunna komma iväg på? Jag funderar också på att strunta i att amortera så mycket på lånet jag har, även om jag VILL. Jag känner för tillfället att jag måste ha NÅGOT mål, något ROLIGT mål. Inte bara överlevnadsmål. Inte bara betala och betala och betala, för att aldrig ha något KUL.

Tycker ni det är en dum idé när jag har det knapert? Man kanske inte MÅSTE komma iväg den hösten, ifall jag inte når ända fram, men det är ju i alla fall en PLAN. Måste bara kolla nu när alla småavbetalningar är borta, och hur mycket lånet blir, så att jag verkligen fixar det också. Håll tummarna!!! Snart kommer jag att veta =)

Kramas!

TACK

Noashine för din kommentar. Det är så skönt att höra att man inte är själv, men man önskar ju inte andra i samma situation. Det känns helt sjukt ibland. Men det är så dubbelt det här med att inte ha pengar. Å ena sidan är man glad för att det går runt, å andra så spyr man på alla extrapriser och "Eldorado"-utbud. Jag ÄR våg, jag pendlar väldigt, och försöker hitta balansen. Det är inte lätt. Man är glad att SKITmånaden är över, men man vet att tja, nästa blir precis lika tråkig.

NU ska jag handla det sista jag kan och ska, innan barnbidraget på fredag.

Puss och kram

HA!

Är det SVÅRT att leva på 97 kronor om dagen? VISST, jag har massor mer än 8 000 att leva på. Jag vet och har aldrig behövt leva på soc.bidrag, som tur är. Jag beundrar de som gör det ... Jag känner mig inte jättefattig, men när jag läser om att det är att leva på 97 kronor om dagen ... så är jag inte långt ifrån. Skäms över mitt boende för de som är verkligt fattiga, jag bor ju ändå i bostadsrätt med liten trädgård. I o f s av den enkla anledning att det GÅR runt, bara precis, men också för att det FINNS JU INGA BOSTÄDER här. Jag VILL INTE dra upp barnen, mina trygga barn som trivs i sin fina skola och med sina vänner. Vet inte var jag skulle flyttat heller. Flyttar jag till den stad jag jobbar i, lär jag bo i en liten lägenhet men med samma kostnader, eller inte långt ifrån i alla fall.

Mycket kritiska röster mot Jessica, jag tycker det är BRA att belysa problemet, men jag hävdar ändå att de skulle gå till någon som VERKLIGEN lever fattigt, belys DET istället. Inte någon som är "fattig-wannabe". Följ DEM några månader. Som någon skriver, nästa månad behöver hon ju inte bry sig, då kommer ju 35 000 kr igen på kontot och hennes "problem" är lösta. För många gör det inte det. Och det är just där man är, det bara pågår och pågår. Man kommer AAAAAALDRIG i kapp. För ett halvår sen fick politiker leva på studentlön ... Ja, då sparade en till att kunna ta en öl. Jag tror inte att någon som är verkligt fattig sparar till "en öl", man vet att det kommer dagar då den där ölen får en baksmällebittersmak, då barnen behöver nya skor eller annat. Då ångrar man den där ölen bittert. Men bra Jessica, att du belyser det i alla fall!!!

Börjar få lite ångest för sommaren. Minns en gång en tant som satt och faktiskt också rökte ... och var ensamstående. Då var jag inte ensam. Hon tyckte mer synd om sig än jag gör om mig, hehe. Hon tyckte det var varje människas rättighet att åka på utlandssemester varje år. ?!? Då tänkte jag i mitt stilla sinne, som då varit sambo i tolv år, att det hade inte jag varit på 14 år ...

På tal om utlandssemestrar ... när jag och mina tjejer vann en weekendresa, kort efter min separation, och allt vad det innebar ... trots att många var jätteglada för vår skull, så fanns det människor som tyckte "ÅH, varför ska NI ha sån tur"? Ibland lite fördolt men ändå. Då hade man gått igenom helvetet och tillbaka ett par gånger, och de visste om det, ändå kunde somliga inte unna oss/mig detta. Tråkigt tycker jag. Det var dessutom ingen "slumptävling" utan man skulle prestera för att vinna. Då tycker jag faktiskt att vi kunde ha förtjänat det.

Nu mina söta läsare, nu är det MINSANN bara två dagar, KNAPPT, kvar tills barnbidraget kommer. Jag ska lägga upp en plan ... vet ännu inte vad jag ska ge mina flickor i födelsedagspresent. Nästa lön kommer vara mindre än en vanlig, har flera VAB-dagar också tyvärr. Håller på att tjafsa med Tele2, men det verkar som att den ena vet inte vad den andra håller på med. Jag undrar ofta hur deras mailsystem är upplagt. Man får börja om var gång man ska prata med någon, man ska ange det och detta och blablablablaaa, blir så trött. Men jag ska inte ge mig. Idag ska jag leta upp alla papper och sätta mig och sammanställa. Verkar som att de tänker: "Om vi dränker kunderna i papper och förvirrar dem riktigt, så bara betalar de till slut". Men icke denna!

Igår bjöd jag min bäste vän och hennes familj på middag. Kände att det verkligen är min tur. Hon är lika fattig som jag, hihi. Och vi njuter verkligen av våra gemensamma middagar =) Idag är det en annan väns tur, samma där, känns som att vi ätit där alldeles för många gånger. Mja, liten överdrift kanske men ...

Har fått ta lite av min buffert, men känns skönt att allt är betalt nu. Någon hundralapp som fanns kvar annars är allt på NOLL! HÄRLIGT!!! Nästa steg är att säga upp kredit på Ellos, ska bara handla om jag HAR pengar, där också. Det får vara krisigt ordentligt, tills jag byggt upp den där bufferten. Den står nu på 7 000, men där är då pengar som tillhör NÄSTA månad, VAB-pengar som redan kommit. Förhoppningsvis får jag rejält tillbaka på skatten, så det blir en lite rolig sommar för barnen i alla fall. Inget stort planerat, småturer i Sverige, dyrt nog ...

Kram till mina goa läsare!

Tack SNÄLLA!

Ni är ju helt vansinnigt gulliga. Det är tur ni kommenterar och är så snälla, det håller mig faktiskt uppe mer än ni tror.

Strävan: Jag ÄR ju en fighter, för det allra mesta, men ibland så pyser jag ihop. Jag brukar dock komma igen. Har jag kommit så här långt så ... Tack för peppande rader!!!

Per P: Budget har jag haft, det enda jag konstaterar då är att jag lever INTE över mina tillgångar, jag lever långt under normen förutom vad gäller att jag har en LYX, bilen. En gammal men absolut duglig bil. Går inte bo på landet utan bil med hyfsat små barn.

Minna: Du får INTE skämmas över att du gnäller om pengar, alla har vi vår egen nivå som vi lever efter. Jag tycker du är SUPERSTARK och JÄTTEDUKTIG som vänt ditt shoppingberoende till något positivt. TÄNK så skönt att du kommer kunna trygga framtiden och har så många planer. DET beundrar jag. Istället för att bara köra på i gamla hjulspår och shoppa järnet, bli tom inombords och till slut kanske stå där och undra vad som hände. KLART du får fråga om kärleken ;-) Det är som en saga, haha. Är helt kär ... och hade inga hinder funnits så hade vi nog redan bott ihop. Svårt få ihop många barn när man bor i olika städer med en bra bit emellan. Men viljan finns där, helt klart =) Kanske lite därför jag är lite deppig också, vi ses för lite. Hans barnveckor ändras ständigt av en eller annan anledning och det är JOBBIGT att aldrig veta. Men men ... det ordnar sig nog så småningom.

Jag kommer igen =D
Stor kram till er!

Dagens utlägg

Dagens utlägg:
29:- kollektivtrafik till jobb
61:- Müsli till lunch på jobb+frukt
29:- kollektivtrafik hem igen
______
121:-

På lunchen såg jag bara:
Folk med shoppingkassar
Folk med söta bebisar i ännu sötare overaller, kläder
Ungdomar med godispåsar, klädpåsar
Folk som lunchade
Folk med fina kläder
Folk som fikade
Folk med fina frisyrer, nyklippta. (När klippte jag mig senast=???)
Folk som bara var "så rätt".

Alltså i vanliga fall brukar jag se saker positivt, men det här var ju så jävla jobbigt så jag nästan lipade. Jag tror att jag inte vill ha allt det där, men jag tror att jag skulle vilja ha VALET att KUNNA göra och köpa allt det jag ser avundsjukt efter. Jag vill också köpa fina kläder till mina barn, jag vill också ha fin nyklippt hipp frisyr. Jag vill också kunna sitta och luncha med någon utan att tänka "jahapp, det var denna veckans matpengar", vill också kunna spontanshoppa. En endaste gång ...

Hur kan Sverige vara i kris, det verkar som att alla utom jag shoppar ihjäl sig. Fy fabian vilken ångest jag har just nu.

Såg att en trädgårdsmässa var på gång. Såg också att det kostade drygt hundra spänn att gå på. Bara att lägga ner den tanken.

Idag är det synd om de ensamma ...

Det första jag tänker, när någon frågar vilken datum det är, låt säga att det är idag den 12:e. Det jag tänker då är "då är det bara 8 dagar kvar till barnbidraget".

Pengar har blivit så FRUKTANSVÄRT ångestframkallande för mig. Jag levde med en man som gjorde som han gjorde. Jag försökte få extremkoll istället efter det. Jag tycker att jag HAR koll, ändå går det INTE. Jag har alltid haft koll, men FAN aldrig haft det så här ...

Senaste tiden har jag känt mig hoppfull. Ända tills igår. JA, mitt projekt kommer dra in 3-4 000, småpengar inser jag nu. Mycket ändå men ... det känns verkligen som att det är mycket jobb för "ingenting". Och missförstå mig rätt, jag är inte otacksam, bara så ... uppgiven.

Igår när jag kom hem så låg det en HÖG räkningar. Blev övertalad att byta telefonabonnemang till Tele2. Vad de nog missat att berätta var att för tre byten av mobiler så skulle det kosta 1000 kr i administrationsavgift. Jag byter min vanliga telefon också och får då 600 kr i straffavgift. JA, extremt korkat att INTE kolla det först, men så var det. DETTA VÄLDIGT FÖRMÅNLIGA BYTE skulle då kosta mig 1600 spänn, och då har jag inte ens BÖRJAT använda telefonerna. Jag fattade det som så, att jag skulle till att börja med få TILLFÄLLIGA nummer och SEN få tillbaka mina nummer. På fakturorna står det nu NYA nummer, vilket har gjort att jag INTE sätter i mina nya kort från Tele2. Har skrivit till dem men de svarar när de känner för det ...

OVANPÅ detta så är jag tillbaka i Kraft&Kultur-träsket. Jag blir TOTALT VANSINNIG på dem. I början på året skrev jag till dem och bad dem skicka årets alla förfallodatum. Det fick jag. De första skulle vara den 28 februari och 30 april. Alltså betalade jag förra månaden. DÖM OM MIN FÖRVÅNING när det ligger en faktura med förfallodatum 6(!!!) april. På nästan 2400 spänn. Vad FAN sysslar de med frågade jag. Hotade att gå till media om de inte skärpte sig och gav mig en förklaring ...

Så utöver min hyra, som är på 6 000, kommer el- och telefon (och då UTAN de tidigare Telia-räkningarna) att kosta mig 4 000. SÅ innan jag ens BÖRJAT betala ÖVRIGA räkningar, har jag nu en kostnad på 10 000 kr. Sen tillkommer telefon, vatten osv. Det kommer bli ytterligare en 16 000-kronorsmånad. Och jag får ut 17 000. Jag vet, det är ingen dålig lön, jag har barnbidrag och underhållsbidrag som jag lever på resten av månaden. Men ...

Va FAN är det om? Varför har jag det så här? Ska det ALDRIG bli lugnt i mitt liv??? Det enda jag vill ha är lugn och ro. Från att ha mått så bra och varit så hoppfull så är det bara sekunder från att hopplösheten är tillbaka.

Jag börjar inse, jag kommer inte fixa detta liv. Vad har jag för val? Detta är ohållbart. Det enda som maler i mitt huvud nu är ekonomi. Detta skulle bli en BRA månad. Mina barn fyller båda år nästa månad. Min stora behöver en cykel och även om jag kan sälja någon gammal så är det ändå en massa som ska fram.

Jag har lösningar på problemet och det är:

• Sluta äta
• Bjuda bort mina barn på mat till kompisar
  
• Sälja min kropp
• Sälja all inredning (man kan väl sitta på golvet

Nä, det är självklart inga lösningar. TRO mig när jag blir SKVATT GALEN av att titta på lyxfällan. De kunde komma hem till mig och göra ett program: "Råttfällan" kunde det heta.

Igår gjorde jag något extremt lyxigt, köpte en macka ute på lunchen. Det är sån lyx som jag aldrig unnar mig. Det stod en barnfamilj framför mig. De tog varsin macka, lite dricka och inget mer. 252 kronor gick det på!!! Det enda jag kunde tänka var att "det är mat i en vecka för mig och mina barn".

Jag är SÅ trött på detta ...

YIPPPIIIE!!!

Första beställningen på min andra del av projektet =) Talar i gåtor gör jag, men det känns som att jag vill ha min hemlighet lite lite till. MEN så glad jag blev. Och jag är ändå bara halvfärdig. Kanske en dag att jag avslöjar hela mitt projekt, hehe.

Strulade redan vid första. "Kunden" hade inte läst riktigt att leveranstiden var 1-2 veckor, och hon behövde "den" till helgen. Men det tror jag ska lösa sig. KUL!

Jag har blivit utmanad, får fundera lite på det "herr N". Tack för det =)

Vad pengar gör med folk ...

Har min bästa vän, som en dag blir rik ... men lever som en kyrkråtta idag. Problem uppstod mellan hennes syskon vid diskussion om framtida arv och uppdelning av detta. Jag blir så ledsen när pengar gör så med en familj. Ibland är pengar bra otäcka kan jag tycka. I alla fall när det får såna här följder.

Jag har funderat mycket över det här med hennes framtida arv. Jag unnar henne alla miljoner och kan ibland tycka att det är ju NU hon behöver dem. Men nä, NU får hon ingen hjälp. Det är ju NU hennes barn är "små" och man vill hitta på lite extra, och livet kostar. I alla fall, när vi träffas och pratar så kommer det ofta rätt så patetiska jämförelser. Som att när kärleken hälsar på, då får man "visa" att man kan bjuda på "riktig" mat, och när man "bara" är själv med barnen, då blir det fattigmansmat i kubik ... hur patetisk ÄR man ... men men, det är nödvändigt. Och sånt här dryftas ofta och mycket när vi pratar. Och ibland så slår tanken mig ... det här ÄR verkligen ett samtalsämne som är VIKTIGT att få lufta, hur PISSIGT det känns ibland, men också att man är nöjd för det lilla och att pengar inte är allt här i världen. Ibland kommer man dock in på föräldrar och deras sätt. Min mamma har en tendens att "lova och sen glömma". När jag var yngre så sa hon att "visst skulle hon betala mitt körkort" osv. Men ojsan, det gjorde hon visst inte alls. Hon ser DAGLIGEN hur jag kämpar, men inte kan hon sticka till barnen en tröja eller annat NÅGONSIN. Inte för att hon MÅSTE, eller att jag kräver eller stör mig JÄTTEMYCKET på det, men LITE gör jag nog kan jag säga. Jag blir AVUNDSJUK på min vän (och hon vet om det) som har MINDRE pengar än jag, när hennes mamma (som är den rika) åker på shoppingturer med barnbarnen. Och det är inte LITE hon handlar till dem. Jag hör ständigt att det och detta ha barn fått ifrån farmor och mormor. Men icke jag. På sin höjd köper hon två paket stickers och berättar högljutt att "ja, det var två för en tia, så det tyckte jag att de skulle ha" ... BLÄ. Hellre att hon sket i att ge dem det om hon måste berätta att de får det bara för att det var billigt ...

I alla fall, idag sa jag till min väninna, att vi måste ha diskuterat detta INNAN hon blir rik. Och vi är som systrar, vilket är mer värt än alla miljoner i världen. Jag vet att hon alltid kommer finnas för mig och vice versa. MEN, jag sa till henne idag att hon måste LOVA att detta med pengar inte kommer att vara något problem den dagen hon ärver allt. Och hon vet PRECIS vad jag menar. Jag kommer ju inte SLUTA att prata pengar, det kommer säkert minska, men vad man än ska göra så står man på olika plan liksom. Så då kom vi fram till att hon inte skulle ha dåligt samvete för att hon ville hjälpa men inte kunde/borde=??? MEN att hon bjöd mig på en lyxmacka lite då och då i hennes hus vid havet. Det känns faktiskt skönt att ha pratat om detta. Jag VET ju att hon vet och hon vet att jag vet ...

En sak är säker i alla fall, hur våra liv än kommer att se ut, så kommer vi alltid att flika in med lite humor över våra livsöden. Och det är ju skönt. Humor är det dock inte när hon säger att jag har verkligen gått den hårda skolan. Vi hade aldrig råd med något ... fick inte en spänn när jag flyttade hemifrån, faktiskt fick jag lite hjälp senare när jag mådde dåligt osv, men annars ÄR det den hårda vägen. Och det är väl ingen skyldighet som man har som förälder, men JAG personligen kan INTE fatta att de, med två heltidslöner, en HEL uppväxt, INTE la undan en spänn. VISST att de hade hus som kostade osv, men inte SÅ mycket, det VET jag att det inte gjorde. Jaja, det var lite gnäll över att JAG inte åkt räkmacka ...

De säger ju att det som inte dödar en, stärker. Men tänk nu ifall jag ibland känner att jag inte behöver BLI starkare. Jag behöver bara få lugn och ro vad gäller ekonomin.

Faktiskt ... när jag tänker efter ... så hade mitt liv varit nästan odrägligt bra ifall det inte vore för de där sablans pengarna, eller frånvaron av dem ...

Gladare blir man inte när man ser att vi nu ska betala Vickans bröllop. Visst ska hon få gifta sig, självklart. Men varför ska de blanda in MIG och MINA pengar i detta? NÄ, inför val för de som vill vara med och betala alla spektakel. Låt oss som vill få gå ur, precis som med kyrkan. Fattar inte att vi 2009 har det så här?!?

TJOHEJ!

13 309 give or take, AVBETALAT!!! NU har jag fått mitt slutgiltiga lån ... 210 000 kronor och that's IT! Inga krediter, inga smyglån, allt på ett och samma SBAB-lån. ÅH så skönt.

Jag har betalat av krediterna, skrivit ett brev till banken där jag ber att få avsluta mitt konto snarast, det kort som det var en kopplad kredit till.

I framtiden kommer jag slippa brev och fakturor och framförallt AVGIFTER till Handelsbanken, Resursbanken och Ikanobanken. Endast en liten avbetalning som jag själv styr över, jag väljer själv hur jag vill amortera eller INTE. Och det känns SÅ skönt.

TACK för peppning!

Känns som en stor sten fallit ... blev till och med 2600 kr ÖVER ... så nu är frågan ... ska jag behålla dem på mitt buffertkonto? ELLER ska jag amortera av det på lånet direkt?!? Vad tycker ni kära läsare? Jag BEHÖVER arbeta upp min buffert så jag tror jag behåller dem där. Jag ska bara ha karaktären och viljan att stå emot det där NÄSTAN nödvändiga. Usch som jag pratar. Jag har verkligen kommit NER i min "ekonomiska syn". Idag gick jag och tänkte på att jag kanske skulle om ÖB hade billig mat innan jag åkte till Willys ... SUCK. Var GÅR egentligen gränsen för ekonomisk/patetisk?!? Jag känner mig lite patetisk, hehe.

Har sålt lite saker på Tradera. Inget stort men lite.

Mitt projekt som kommer alstra några tusenlappar är i full gång. Orkar inte riktigt mer idag men jag har fått helt GODKÄNT på provet jag skickat och han är fortfarande nöjd och tycker att "jag gör som jag vill", "han lägger sig inte i det" och att det blir "SKITBRA" enl det han sett. Ja mer nöjd än så kan man väl inte bli, hihi.

Känns HOPPFULLT!

Jag måste dock sätta upp lite sparmål känner jag. Jag hoppas och önskar att de förhandlar NER våra hyror, och i så fall har jag bestämt mig för att jag ska spara undan till barnen igen. Om en månad fyller mitt fd bonusbarn 18 och då slutar jag spara till henne. Förvisso är det bara en hundralapp men det är 100 kr mer än jag sparar till mina barn. Många bäckar små ...

Jag har gjort en lyxfällan ...

Detta året har jag amorterat av 6 000 på mitt lån. *klapp på axeln*

MEN, jag har TRE tråkiga små krediter som följt mig. Trist och det kostar bara en MASSA extrapengar. Dessutom har jag ett kreditkort på 4 000 som aldrig kommer upp på noll= kostar massa pengar i avgifter och ränta. DUMT!!! Så ... be gentle ... men ... jag höjde mitt bostadslån, för att bli av med skitkrediterna. Har klippt alla kort sen länge tillbaka. Jag tycker mig inte vara en "sån" som handlar på kredit men lite "sån" finns det tydligen i mig ändå. Den ena är på Ikea på en soffa som vi köpte gemensamt ... så himla dumt. Soffan är jättegammal och ändå inte betald. Ok, jag har väl handlat lite mer på kortet efter det. Så nu lovar jag mig DYRT och heligt, att jag ska ta BORT alla krediter jag har, INTE fixa nya och bara handla sånt som jag sparat ihop till. Ganska självklart egentligen. OCH sen ska jag bygga upp min buffert med de pengar jag kommer spara. Räntan är ju jättelåg nu så jag ska försöka amortera något i alla fall. Det ändrar jag lite som jag vill.

KÄNNS SKÖNT att ha fixat lånet, trots att det är ett LÅN. Krediten på 4 000 är som jag haft sen jag FLYTTADE HEMIFRÅN, för att handla möbler. (för att mina föräldrar aldrig lagt undan en krona till oss ...) Lån var enda lösningen ... Krediten var från början på 12 000, sen har jag minskat den. Det är en annan bank och bökigt för att man måste dit och avsluta kontot, men tydligen inte längre. Så nu ska det bli RIKTIG ordning på torpet. INGA krediter, INGA lån, INGA skulder mer än ett huslån som nu ligger på 210 000:-, från början var det 200 000:-. Ikväll ska vi se vad vi kan göra för att få ner våra hyror. Vi har haft en mäklare som tittat på vår förenings förehavanden. De häpnar och baxnar och undrar vad de sysslat med. De säger att om DE får ta över räkenskaperna så kan de sänka hyrorna med tusen kronor, kanske mer. DET hade ju varit HELT UNDERBART!!!

Kram från en Hoppfull fröken Kaos.

1 år: -37,1 %

Haha, det är som ett SKÄMT!!! Mina fonder ... på ett år har det sjunkit 37% ... så istället för 28 025 kr har jag alltså ett värde ... 19 247 kr. Alltså ... har jag förlorat 8 778 kr. HUR LÅNG TID KOMMER DET TA INNAN DET VÄNDER TILL PLUS?!? Hundrafemtio år eller??? Jaja, en sak är säker ... jag tar det lugnt med fondsparandet ett tag ...

Man tror att man gör rätt ibland ... och så blir det så fel ... långsiktigt, jag vet ... men ändå.

Men jag är faktiskt fortfarande på gott humör =)

Ska det alltid vara så här?

Upp som en sol och ner som en pannkaka.

Denna månaden visste jag skulle bli tight. Men inte så här tight ...
Har betalt räkningar och har kvar: 3495:- (ok, då har jag stoppat undan 1500 på buffertkontot, men ändå ...)
Sitter och lyssnar på en låt: "Hur är det möjligt" med Just D. Nästan skrattretande ;-) Precis så känns det ... VARJE månad ...

Men faktiskt, inte ens mitt ekonomiska läge kan grusa mitt humör idag. Var sjuk i fredags och min Lilla också. Sov mig igenom hela fredagen och halva lördagen. Vaknade pigg och utvilad imorse, trots att "mitt hjärta" besökt mig och det INTE blev någon tidig sömn igår. Trots mitt ekonomiska läge, sommaren står snart för dörren, barnen behöver nya cyklar, de fyller båda år snart ... nä, det sänker möjligtvis en aaaningens, men ICKE det ska få sänka totalt, som det gjort tidigare. Jag tänker mig fattigdom på riktigt och då känns mitt liv extremt lyxigt, hihi. Allt beror ju på vad man jämför med.

Känner mig ... NÖJD trots allt. HÄRLIG känsla =)

En annan sak som fått upp mitt humör är besked om min väninnas man, han som fått cancer. Han var inne på ny scanning, efter ett halvår så finns det ett LITET litet spår av cancern i levern, och den biter ska de nu plocka bort. Läkaren hade aldrig sett något liknande och jag GRÄT glädjetårar när min väninna ringde och berättade. HELT sjukt!!! Hon berättade också (och då grät jag ännu mer) att hon redan bestämt vad han skulle ha på sig i kistan och allt. USCH. De planerna får hon skjuta upp litet tag i alla fall ... Är SÅ in i H-E glad för deras skull, även om det är, som hon sa, INTE över än. Det är en lömsk j---a sjukdom och så vidare, men just nu får vi bara vara väldigt glada över att behandlingen tagit som den ska.

MEN för att återgå till ekonomin. Har NI tips på GOD vardagsmat som är billig, så tar jag tacksamt emot förslag, för det blir INTE till att hålla mig till min tidigare planering, hehe. MEN jag sparar den till en lite bättre månad =)

Kram till er!

Idag får ni gratulera HUR mycket ni vill =)
Min första klient har godkänt mitt förslag och har "FULLT förtroende för mig". Låter inte DET bra? Det kommer ju som sagt faktiskt att ge några tusenlappar men jag ropar inte hej förrän jag ser pengarna =)

Mitt projekt, det andra, har föreslagits för en god vän, och hon är heltänd på idén. Vill inte avslöja för mycket och inte ropa hej och hejdå riktigt än. Men jag ser med litet hopp fram emot en givande vår med massa kreativt i bakhuvudet. Hoppas bara inte detta blir ännu en motgång som man ska fajtas med. Det ENDA som eg. oroar mig är tanken på den där myndigheten som stjälpt min livssits en gång. Men jag inser ju också att det inte var DERAS fel att vi hamnade där vi hamnade, utan min sambos, som inte skötte det han skulle. Jag ska sköta mig och det händer inget "utan vidare" utan de är förstående och välvilliga har jag föstått =)

Ha en fin kväll och glöm inte kramas!!!
Kram till er!

Ni är för gulliga

Älskar kommentarer i min blogg, för ni är alla så vänliga. HÄRLIGT!

Vet ni VAD? Idag fick jag BESTÄLLNING, hihi. Förvisso av en vän, men nu har jag bestämt mig att vill de ha mina saker ska de också få betala. Inga överpriser, absolut INTE, men jag ska sluta göra saker gratis. Mitt gratisjobbande är över. Min ekonomi klarar inte av att GE bort ALLT, så nu ska jag ta betalt. MEN så KUL att mina vänner vill ha mina prylar, och av just den HÄR vännen är det ett riktigt positivt betyg, hon är värsta inredaren och har enligt MIG VÄLDIGT bra smak vad gäller stil och inredning. Så idag känner jag mig lite mallig, hehe.
Och jag känner mig SÅÅ SPRUDLANDE kreativ att jag knappt vet var jag ska göra av all energi. Jag HOPPAS att det håller i sig. Har fruktansvärd värk i min onda nacke, mitt kreativa arbete på hemmaplan hjälper en stund, men idag fick jag gå rakt hem och lägga mig så ont jag hade. Svär och knyter handen i fickan, jag vet ju att inget hjälper mer än träna. SKA SKA SKA hitta tiden till det också. Var och handlade lite saker som jag behöver till att göra allt som ska säljas, känns ju mindre kul med utlägg men förhoppningsvis genererar det bara mer i slutändan =)

Håll tummarna för mig nu alla fina läsare. Är dålig på att läsa hos er, ska ta igen det sen hoppas jag. Timmarna är för få och för korta, hihi.

Ha en supertrevlig helg!!!

Från en kreativ fröken Kaos! (som har läget under kontroll för tillfället och känner mig hoppfull=)

Jag och min vän har bestämt oss för att göra veckomatsedlar och byta med varann. Hon liksom jag har det kämpigt ekonomiskt. Planering är a och o. Så när barnbidraget kommer imorgon handlar jag till v. 1. Någon som vill hänga på så får ni gärna skriva till mig. Tänker sammanställa ett excelark sen med 12 månader. Bra för inspiration eller bara ta rakt av =) Tar tacksam emot tips. Det ska så klart vara BILLIGT. Nedan följer en inte SÅ extremt billig variant, men den bygger på att jag har en del av detta hemma redan. OCH att några dagar MÅSTE det gå extremt snabbt (hamburgare, tomatsoppa etc) när man ska iväg. Lite lyxigare blir det när min kärlek kommer, hehe. Jag skäms lite över att jag har det knapert ... jag vet, man ska inte göra det, men ändå. TACK alla för era goa kommentarer, om ni visste vad de faktiskt betyder för mig när jag sitter på min kammare och tycker det är lite eländigt, hehe. *med en viss sarkasm*

Har fått ett nytt uppdrag som jag HOPPAS går igenom. HÅLL tummarna!!! Det kommer i så fall generera i alla fall NÅGRA tusen, och DET hade ju inte varit så dumt, eller hur???

HÄR kommer månadens mat! Vill GÄRNA se era matlistor =)


v 10
måndag Teriyakelax med nudelsallad
tisdag Korv stroganoff, ris
onsdag Pastasallad med pesto
torsdag Hamburgare m bröd
fredag Kycklingwrap
lördag Kassler i vitlökssås, klyftpotatis, sås
söndag Rester

v 11
måndag Lax med pesto, quinoa eller potatis, sallad
tisdag Ugnsfalu, mos, sallad
onsdag Varma mackor
torsdag Tomatsoppa m makaroner, bröd
fredag Tacos
lördag Tacopaj, sallad
söndag Kyckling sweet & sour, ris

v 12
måndag Tonfiskwrap
tisdag Köttfärssoppa m potatis, bröd
onsdag Pastasallad
torsdag Köttfärssås & spagetti
fredag Fläskfilé m baconsås, klyftpotatis
lördag Kyckling i fetaostsås, sallad
söndag Rester

v13
måndag Limelaxpasta
tisdag Grönsakssoppa, bröd
onsdag Fläskpannkaka, råkost, lingon
torsdag Varma mackor
fredag Hemmagjord pizza med prosciutto & mozarella
lördag Lasagnette, tomatsallad
söndag Ost- och skinkpaj, sallad

En del är recept från Arla, sök på namnen ifall ni vill laga något av detta.

Peppeppepp

Nu jäklar ska jag ta tag i detta med sparandet igen. Känner mig taggad som tusan. Problemet jag har är att jag behöver lite inköp för att generera pengar till mitt lilla projekt. Men idag kan ni faktiskt få gratulera mig. Jag har sålt min första "produkt". WOWIE, glad =D Det bästa är att jag inte behöver JÄTTEMYCKET. Det är olika projekt och jag borde kanske göra ett excelark för att se vilket som ger mest resp kostar mest ... Hm, nu blev det VERKLIGEN projektigt. Jag får se hur jag gör ... Men det gav mig en liten kick i alla fall. Tänk att någon vill ha det JAG skapar =) *myser*

Har funderat på ifall jag ska spara till mina barn i en kapitalförsäkring istället för fonder. Vad tycker ni som har erfarenhet av detta?

Ha en finfin kväll allihop!

Från en taggad fröken Kaos =)

Peppad =)

av Minna ska jag nu tänka över mina mål för 2009, känns LITE spännande. Har varit si och så med min ekonomi och mitt sparande. Har lite för lätt att ge upp när räkningarna hopar sig.

Har investerat i en kurs, om bokföring. TÄNKER göra slag i saken och förverkliga mitt projekt, har fått F-skattsedel och är SÅ skitnervös med tanke på min bakgrund ... Än så länge ingen "affär" men jag har inte satt igång "på riktigt" än heller. Jag ska tänka på det som ett hobbyprojekt som jag hoppas ger lite utdelning. Hade ett jobb på gång men sen hörde de inte av sig igen, tror jag ska kontakta dem igen =) Spännande är det i alla fall =)

Det här var väl kanske ingen nyhet. Jag undrar ofta vad de menar med fattig. Jag känner mig inte fattig, jag VET att min boendekostnad är hög, men det har säkert utsatta föräldrar som bor mitt i Stockholm också. Så hur räknar de?

SNART kommer mina sparmål =D

Ha det gott vänner!

TACK GOA GOA LÄSARE

Skäms för att jag inte ens läst mina egna kommentarer. Är lite långt mellan blogginläggen, ni får ursäkta.

STORT tack för era stöttande rader. De gör mig så glad!

Lite svar: Byta jobb hade jag kunnat göra om det fanns några. Sista jobbet jag sökte var det 550 sökande till, ungefär. Jag har bara gjort det jag gör och det är en bransch som man får vara glad att man överhuvudtaget HAR ett jobb i. Och det ÄR jag ju. Men samtidigt undrar man hur mycket man ska behöva förnedras ... och tänka att "jag har ju i alla fall ett jobb ..."

JO, jag är glad att jag lämnat mitt X, det var så här i efterhand TUR att det som hände, hände, annars hade det nog tagit ÄNNU längre att lämna en dysfunktionell man. Inte kul för mina barn, men i längden hade det inte fungerat. Det som jag sörjer mest är min tro på människor, att jag fått en rejäl törn och mina blå ögon är inte så blå längre. Jag har träffat en underbar man (TROR JAG) men efter fem månader går jag fortfarande och väntar på "smällen", "sveket" av något slag. DET sörjer jag.

Ska kolla Kristoffers blog om jag hittar den igen, hihi. Har som sagt varit dåligt med både skrivandet och läsandet.

Idag har jag i alla fall haft en ljuvlig dag. Fick fem fina rosor av Honom =) En för varje månad vi träffats =D De bjöd på pizza och vi hade en trevlig eftermiddag. Igår fyndade jag skrivbord på Ikea för 200 kronor styck och helgen har varit fylld med vänskap och glädje. Att jag har 500 kronor kvar till barnbidraget är mindre viktigt då. Har fortfarande 3000 kvar av min buffert, på tok för lite men denna månaden var grym. 15 000 i räkningar och man får ut 17 000 ... bläääääää. Men som jag och min vän skojade om: Vi tänker alltid "NÄSTA månad, DÅÅÅÅ" hehe. Och lika lurad blir man ...

Hoppas mina goa läsare får en fin vecka. NI är MINA hjältar.

Kramkram

Tack du anonyma

För dina kommentarer. Jag vet att jag ibland gör lite för mycket. Är också, liksom min vän, uppfostrad med att "ställa upp" tills man blir totalt slutkörd själv. Det var det som hände med mitt "X" också. Trots alla chanser han fick och hur mycket jag än satt nätterna igenom så sket han ett stort stycke i det och körde vidare på sin misskötsel. Jag har bestämt mig, efter ytterligare ett bakslag, att avvakta vad gäller min vän. Jag ska koncentrera mig på hennes barn, hennes val är hennes val men han får ALDRIG komma in i huset igen och jag ska försöka stärka hennes barn istället. Jag har försökt och försökt nu och vill hon inte bli hjälpt så kan jag inte det heller.

Här kommer svaren från KFM.

Nu äntligen ska jag försöka svara på dina frågor.
Ang.
utmätning av fastighetsandel och beslut att hela fastigheten ska säljas står i
Utsökningsbalken 8 kap 8-9§, du hittar den bl.a. på www.lagen.nu som du kanske
kan titta i och se om du hittar svar på en del av dina frågor där.
Vad gäller delgivning och underrättelser till delägare så finns det i
utsökningsförordningen 6 kap. 16§, du hittar även det på lagen.nu

Nu blev det ju så att ni sålde fastigheten själva. Annars hade det blivit så att efter
att vi gjort utmätningen hade en värderingsman kommit hem till er och gjort en
värdering och beskrivning. Därefter visning för ev. spekulanter och
därefter auktion som brukar vara ca. 1 vecka efter visningstillfället.
Hade huset sålts exekutivt så går först bankens fordran och kostnaderna av, det som blir överskott delas på två om man är två delägare. Den som inte själv har
skulder får ut sin del, den andra delen går till skulderna hos den som har dem.
Vad gäller din fråga varför ingen underrättat dig om NNs skulder. Är man
myndig så sker ingen underrättelse till någon annan än den som har skulden. I ert fall var det ju olyckligt eftersom NN var sjuk och inte själv upplyste dig om hur illa det var men tyvärr har inte samhället något sådant skyddsnät.

Skönstaxeringarna är helt och hållet skatteverkets arbete, jag har ju
skickat dina frågor vidare även till dem och hoppas du får eller har fått svar
därifrån.

Vad gäller underhållsstöd så stämmer det att betalar man till Försäkringskassan kan inte KFM ta hänsyn till det vid en löneutmätning, det kan vi endast när summan betalas direkt till den andre föräldern. Jag har fått förklarat för mig att anledningen är: även om inte betalningarna sköts till FK så får barnet pengarna och kommer inte till "skada".

NNs skuld idag är 1 136 980 kr. Mestadels skatt samt även någon fordonsskatt samt underhållsstöd.

Alla utredningar är sedan 1 jan 2008 fullständiga utredningar, alltså finns
det inte längre små eller stora utredningar. Betr. utmätning i lön eller motsvarande ersättning så kan den rulla på i många år beroende på vilken typ av skulder man har. Man räknar om besluten årligen och gör justeringar i beloppen. Upphör anställningen eller ersättningen så upphävs utmätningsbeslutet och man försöker utreda om det finns någon ny inkomstkälla.

Skatteskulder preskriberas 5 år efter restföringen och försvinner därefter från våra register.

Du ska veta att vi träffar på många olyckliga människoöden, genom sjukdom, skilsmässor och andra orsaker och det är absolut inget någon "gottar" sig åt, man lider och försöker hjälpa i den mån vi har utrymme för i vårt regelverk men måste också göra vår jobb vilket för KFM:s del är att försöka få betalning till skulderna eller redovisning till sökanden om att man inte påträffat tillgångar som täcker skulderna.

Mvh KFM

Så mitt "kära X" har alltså ÖVER en miljon i skulder, han hade ca 850 000 i
skulder när vi sålde huset, vi fick en vinst på ca 350 000 vardera, varav
varenda krona, så när som på en FEMTIOÖRING gick till KFM. Då borde han för
2,5 år sedan haft en skuld på ca 500 000 kr. Detta har på 2,5 år mer än
DUBBLERATS. Helt ärligt, den mannen skulle inte haft hand om pengar. Han
behöver en god man, han kommer ALDRIG att reda ut detta. Hans far lär ha
varit lite självmordsbenägen och F-N vet vad NN tar sig till när han blir
RIKTIGT pressad.

Det är inte KONSTIGT att jag fortfarande har ångest för vad som händer med mina barns pappa och jag känner ÄNNU större press på att JAG ska fixa deras framtida trygghet. Samtidigt vet jag att det finns folk som tjänar betydligt mycket mer än jag och som INTE tycker att man ska "trygga barnens framtid ekonomiskt". Att de ska lära sig själv, den hårda vägen.



MEN, idag fick jag "vatten på min kvarn" och jag HATAR att jag inte kommer kunna fixa det som jag själv önskat, till mina barn.



Min chef är den sortens chef som sa upp mig när jag var mammaledig. Han har en syn på människor som är så vidrig att jag inte kan rabbla allt här. Ni får tro på mitt ord helt enkelt. Han är CHEF och vi är ARBETARE.



Idag har jag varit hos läkare, eftersom jag haft ont i min axel/arm i många månader, vet inte ens när det började. Men nu kan jag varken träna eller lyfta min arm så då fick jag till slut gå. Det kostade mig 640 kronor sammanlagt. Jag VET att det beror på min arbetsställning då jag haft en musplatta som slutat fungera. INNAN jag fick den så hade jag samma smärta. När vi då uppdaterade våra maskiner så fungerade inte min musplatta med nya systemet. Eftersom läkaren sa att det var typisk skada efter att sitta fel, gick jag in till chefen med värsta ångesten, för att BE om en ny. Han tittar så föraktfullt som bara han kan och mumlar något i stil med att "ja det kommer väl någon som säljer såna ..." Nästa gång jag är där för att fråga om något jobb så säger han "kan du VERKLIGEN inte använda den du har, de kostar ju ÄNDÅ NÄSTAN TRETUSEN!!!" Jag bara stod och gapade. Jag VET vilken fet vinst företaget gjort, och jag skulle kunna skriva en hel blogg om hur denne mannen behandlat mig, om jag orkat. Jag skulle kunnat anmäla honom tio gånger om för alla uttalanden och felaktigheter han gjort som chef. I stället så vänder jag mig om och säger att "jag ska kontakta dem och se om de kan skicka någon drivrutin osv". Efter det tänker jag ÅTERIGEN att jag HATAR stället, HATAR att gå där och förnedras, att behöva TIGGA mig till ett arbetsredskap. Jag mailade honom och sa att jag kunde bekosta ett själv eftersom det för MIG nog var en bättre deal. TYP. Fick till svar att det var företagets POLICY att tillhandahålla arbetsredskap blablablablablaaaa, som att jag var en maskin man lovat att underhålla vare sig man vill eller ej.



FY FAN! DETTA gör att jag DAGLIGEN TÄNKER: TÄNK ifall mina föräldrar sparat en slant till mig. Jag hade vetat EXAKT vad jag skulle gjort då. Jag skulle SAGT UPP MIG PÅ STÖRT, sökt mig en utbildning och GLADELIGEN utbildat mig till något som gjorde att jag slapp gå där i min förnedring. (Som sagt, detta är en MYCKET liten bagatell och inte att jämföra med vad han gjort och sagt tidigare)



TÄNK ifall de satt undan pengar som jag kunde använt nu ... tänk att jag VILL sätta undan pengar, SÅ gärna, men KAN det inte. Känns så fruktansvärt frustrerande.



Tack alla som stöttar mig, jag vet att jag är i en lite gnällig period för tillfället, hoppas att jag snart får upp näsan över vattenytan och känner mig lite mer positiv.



Stor kram till mina läsare idag =D

Nu har jag fått svar på mina frågor

och jag hinner inte lägga upp allt idag, men här är de frågor jag ställt till Kronofogden:

Hej
Jag förstår att du inte kan svara på frågor som rör NNs del/journal. Jag vet inte hur mycket av det jag frågar om som ingår i detta men det finns som sagt saker jag undrar över. Du får svara på det du får svara på.

Jag är inte ute efter att skuldkasta någon. Den ende som har skuld i detta är NN och vi har inga lösa trådar utan pratar som de flesta separerade människor gör.

Det som jag inte kan sluta älta och mala är det faktum att ni sålde min del av vårt gemensamma hus. Jag förstår att ni hade rätt till det och allt sånt juridiskt men ... första frågan jag har är:

HUR och var i lagen står det att ni har rätt till detta? Skulle gärna vilja ha en formulering. Ni har ju lagen att gå efter och hur lyder denna? (jag betvivlar alltså INTE att det ÄR så =) Men framför allt; Står det i denna lag NÄR jag (i det här fallet) ska underrättas om tvångsförsäljning? Jag var TOTALT ovetande om allt från skönstaxeringar osv tills den dagen ni ringde (vem av er minns jag inte) och sa att ni skulle komma och göra en utmätning "på fredag", samma vecka. För mig är det helt obegripligt hur detta kan få hända. Om någons hus ska få tvångsförsäljas, ska inte den som blir drabbad få veta detta så att man kan påverka det på något vis? Finns det någon regel/lag som säger att ni ska underrätta mig (i det här fallet) vid ett speciellt tillfälle eller det är bara att komma när det gått så långt att "utmätning ska ske"?

Jag kan förresten berätta hur jag fick reda på hans skuld. Det var så ... att jag anade oråd. NN hade lugnat mig några gånger och jag gick på hans ord. Så ... när jag anat oråd ett tag ringde JAG till Skatteverket och frågade ifall han har en skuld och då frågade han om jag satt ner. Då var skulden uppe i 632 000 kr. Hur kan INGEN ha slagit larm till mig om detta, när man senare säljer mitt hus?!?

Vad innebär utmätningen? Om det blivit en. Ni kom aldrig dit utan vi kämpade och försökte få rätsida på hans papper osv. Nu fick vi möjligheten att sälja huset själv men vad hade annars hänt? Ni hade kommit och värderat huset och vad hade sen hänt? Exekutiv auktion? Hur långt senare då?

Skönstaxeringen är ju också en mycket märklig sak som jag inte förstår. Då hittar man/ni(?) på en massa summor, allt ifrån att han haft anställd (vilket han också HADE, men bara en viss period) till vad han tros ha tjänat. Om han då inte kunde styrka att han INTE haft anställd, att han INTE HAFT dessa fantasisummor, så är man i lagen INTE oskyldig om man inte kan bevisa motsatsen, i det här fallet? Det fabricerades summor som vi skulle haft men som vi aldrig sett röken av. (Kan tillägga att vi aldrig åkte på en semester under dessa år, hade VERKLIGEN ingen lyx). MEN ... eftersom papper saknades och vi inte kunde bevisa motsatsen så kvarstod skönstaxeringen. Han kunde jobba dygnet runt men fakturerade inte. Han hade tidigare haft BRA år, då han MÅDDE bra. Men det sa ju inget om hur han verkligen HADE DET när han skönstaxerades. Är det föregående år man utgår ifrån eller vad utgår man ifrån när man skönstaxerar?

Hur går ni vidare i såna här fall? Nu när ni fått huspengar osv. Han har utmätning på lönen förstår jag. Och ni kan svara rent generellt, inte nödvändigtvis i NNs fall, hur gör man, lever han på existensminimum några år och vad händer sen? Hur länge mäts lönen ut? Hur räknar man ut vad han ska leva på? Jag har nämligen underhåll via försäkringskassan eftersom det också strulade. Enligt försäkringskassan hade han fått tillgodoräkna sig detta hos er OM han betalat mig rakt i handen, (ni hade dragit mindre på hans lön) men han får det INTE om det går igenom försäkringskassan. Är det så? Varför i så fall?

Om han och jag varit gifta, hade jag haft betalningsansvar då och hade mina pengar också gått till att betala hans skuld? Från husförsäljningen menar jag. Trots att jag till en början varit ovetande.

Finns det någon skuld kvar? (antar att det fortfarande är "öppna" uppgifter.) Finns det skuld hos mer än er och var i så fall? (Det vet jag inte om det är offentligt ...) Det jag funderar på är om han betalar underhållet till F-kassan, vet att han hade skuld till sitt största barn där tidigare.

Jag har förstått att det är den som man är skyldig pengar som bestämmer ifall det ska göras en utredning om utmätning. I detta fallet ni. Och tydligen finns det en "större och en mindre utredning" om jag förstått det rätt. Vad innebär detta? Vad kostar en stor resp. liten utredning och vem beslutar om detta? Hur går den till?

Hur lång tid tror du lades ner på vårt ärende och kostnaden för detta, totalt? Vill bara veta ungefärligt.

Är det en enskild kronofogde som beslutar i såna här fall eller man är flera stycken?

Hur kan man genom att titta i några papper och inte ha någon personlig kontakt överhuvudtaget besluta i såna här frågor? Var finns medmänskligheten? Hade ni träffat oss personligen hade ni sett hur vi gick på knäna och kanske gett oss en chans till? (Jag vet att vi/NN fick många chanser men det var verkligen så formellt och omänskligt allting).

Om vi orkat, finns det någon juridisk hjälp vi skulle kunnat få för att bestrida er skönstaxering eller är det bara att motbevisa genom att ha papperna i ordning? VI la MÅÅÅNGA tusen kronor (som vi inte hade) på att lämna allt till bokföringsbyrå för att reda ut det hela. Med facit i hand skulle jag nog råda någon annat att totalt strunta i det, eftersom det i slutändan ändå inte hjälpte. Tycker NI att vi kunde agerat annorlunda på något vis?

Nu blev det ju så att jag och barnen faktiskt hittade någonstans att bo, med andan i halsen och ett boende so. Men vad händer om man avhyser en familj som INTE har någonstans att bo? Det kunde ju faktiskt hänt. Sociala myndigheter bör väl kopplas in och vems ansvar är det? Själv kan jag säga att jag var i så dåligt skick att vad som helst hade kunnat hända om jag inte haft en stark och driftig familj i övrigt och goda vänner som stöttade och hjälpte.

Och så lite personliga frågor ...
Undrar ni på skatteverket och KFM inte vem som sitter där bakom alla dessa sorgliga historier? Undrar ni inte vad som hände sen eller är det bara ett jobb för er? Du kan ju låta bli att svara, eller svara lite allmänt hur "snacket mellan kronofogdar" går. Tycker ni kanske rent av att det är klantigt att hamna hos er eller inser ni att det kan hända vem som helst p g a sjukdom och annat, t ex andra människors handlande som för med sig konsekvenser ... ? (ja, många är säkert oansvariga osv men inte alla ...)

Kanske jag kommer på mer men är väldigt tacksam om du tar dig tid att svara på mina frågor.
Tack på förhand!

Mitt liv känns overkligt ...

I helgen som gått har jag haft två huvudsysslor.

1. Försökt förmå min vän att lämna mannen som psykiskt misshandlar henne, och tröstat henne. Förtvivlan är nog rätta ordet. Jag har förstått att det är värre än jag någonsin kunde tro. Misstänker fortfarande att han slagit på henne men det finns ju de som "nöjer" sig med psykisk terror.

2. Tröstat min mamma. Hon var med om en MYCKET obehaglig händelse och återigen undrar man vad som händer i världen. Hon har en "grannpojk", i 25-årsåldern. Bor fortfarande hemma men mamman har ny man i grannstaden. Mamma hörde ljud utifrån och att pappa pratade med någon som skrek rakt ut, RING AMBULANS!!! Ja, grannpojken hade då hängt sig i garaget och en stund tidigare hade hans mamma ringt och anat oråd, kontaktat pappan till pojken och han var i närheten och kunde då köra hem och kolla läget. Där hängde han då ... vid liv. Mamma fick alltså ringa ambulansen och se när de åkte iväg med honom på båren. Polisen kom senare och berättade att de inte hade kunnat rädda honom.

Killen var en "sökare", väldigt trevlig, kom alltid och pratade, visade sina snokar och andra djur. Jag förstod att han hade en lite "mörkare" sida men det var liksom inget som var uttalat. Han hade dock pratat med min mamma om sina tidigare problem och att han varit deprimerad. Så gjorde flickvännen slut och så blev det som det blev ...

Så återigen frågar jag mig, vad ÄR det som HÄNDER?!? Känner mig helt SLUT som vän och tröstare. Som tur är har jag min egen tröstare, men jag förstår om jag tjatar ihjäl honom så jag får väl ta det lite lugnt ...

Overkligt ...

Nytt år, nya möjligheter. Eller?

Hade tänkt föra kassabok men känner att jag varken har ork eller lust. Mycket skit runt mig nu.

Självmordet ...

... vän som blir psykiskt misshandlad, manodepressiv man ... försöker stötta henne att våga ta steget och lämna honom, det är nära men han är manipulativ och manipulerar in sig i hennes liv igen ... och igen ... och igen ... trycker på alla knappar som han vet fungerar. Aggressiv, ledsen, ångerfull ... i den ordningen, fungerar inte det ena så fungerar det andra. Hon; ödmjuk, snäll, förstående, välvillig ...

... sjuka andra vännens man som fortfarande går på cellgift, fick världens goaste mail av min fina fina vän där det stod att hon var så glad över att ha mig, värmde enormt eftersom jag känner mig så otillräcklig ...

... pappa som försöker supa ihjäl sig, mamma som försöker stoppa honom och blir bitter på kuppen ...

... gammal mormor som håller på att "flippa ut fullständigt", går oss alla på nerverna och vi vet varken ut eller in. Från en strålande sol till en elak ragata, det hjälper inte att tänka att "hon är gammal" och ha överseende ...

Nej, julen har verkligen inte varit god. Rena Lars Norén-regin. Jag och min bror satt brevid min pappa och "vaktade" 2,8 procents-ölen, mormor satt och gnällde tycker "LIIIIIVET E SLUUUUUUUT!!!" och mamma stod till slut i köket och grät. Mina barn märkte som TUR var inget ...Tackar högre makter för att jag hittat min vän, en kärlek jag inte trodde fanns. Han var dock hos släktingar i annan del av Sverige. Letar fel och brister överallt och SNART måste jag väl ändå hitta NÅGOT?!? Men inte än, han är bara så mjuk och go och fin ... Jag vet, det är ett sjukt beteende, misstänksam är frukten av mitt liv med mitt ex, som lurat mig så. Inte rättvist mot min nyfunna kärlek men han stöttar och förstår och vi kan prata om det. Känns skönt.

Inte så mycket ekonomi i mitt inlägg idag. Så här på nya året i alla fall en bild av mina fonder =( och dess utveckling. Blev visst inte så bra förhandsvisning men klicka på bilden så kommer den i nytt fönster =)


Mitt sparmål var i fjol 30 000 i fonder och om man tittar på inköpsvärdet så hamnade jag en bit ifrån men inte jättelångt. Känns heldeppigt att de sjunkit så lågt. Hade känts lite tryggare med 28 000 ... Min buffert skulle varit på 12 000 men är nu på 7 000 så det var inte heller så nära. Men hade våra hyror inte gått upp 1100 kr per månad så hade målet varit uppnått. Om man räknar inköpsvärdet då. Jag har helt enkelt haft mycket mindre pengar att röra mig med, inte sparat mindre för att jag slarvat eller spenderat. Synd. Men nya tag detta året. Första nedslåendet var att de höjer månadskortet ... IGEN. Att man ska betala så mycket för att kunna åka och arbeta. STÖRIGT!

Hur har mina läsare det så här på nya året, lite mer positiva än jag kanske? Kan behöva lite peppning.