Nyår

hade bestämt med vän att vi skulle ta oss till staden och dansa "all night long" ... mycket eftersom vi inte hade någon annanstans att gå ... typ. Och det var verkligen en ok tanke. Grymt egentligen att man efter snart 40 år alltid haft någonstans att ta vägen, alltid varit bjuden hem till någon, eller själv bjudit ... skulle få uppleva första nyåret utan att bli bjuden NÅNSTANS. Många av mina vänner och bekanta anser och säger ofta till mig att "du som har så många vänner" ... börjar verkligen omvärdera saker och ting mer och mer. Väntar inte på att vänner ska stå på rad, men att inte bli tillfrågad ... det känns hårt ... Själv frågar jag inte för jag tror att alla är upptagna ... och det kanske de är, eller kanske inte ... så varför ska någon annan då fråga mig ... Fick faktiskt frågan om vad jag skulle göra, av någon som naturligtvis redan var bortbjuden.

MEN, så ringde telefonen, och en annan kompis bjöd oss på någon fest med barn osv. Ville inte vara otrevlig och var jätteglad att bli bjuden, men nu hade vi liksom ställt in oss på lite dancing. Och sitta där hela natten med fler barn än vuxna kändes inte så lockande när man är barnledig. Det dröjer ju två år till nästa gång om man säger så, hehe. MEN så sa mannen i huset att vi kunde ju komma dit och SEN åka och dansa ... tveksamt, så gör man väl inte ... men det tyckte han och insisterade. Så nu blir det så!

Brukar inte ge nyårslöften men här kommer några till att börja med:

1. Sparsamhetens år, spara spara spara!1!
2. Inte bjuda hem folk till höger och vänster
3. Max 2 konserter (Winnerbäck blir en)
4. Planera alla middagar och färre uteluncher
5. Ägna mer kvalitetstid till barnen, gå ut och bara vara ... ta mig tid och spela spel osv ...