Det är fint med egen blogg och underbart med goa kommentarer ...

Per och Miss M: Ni har så rätt, det är ett "då" som inte kommer tillbaka. Kan inte hjälpa att jag blir sentimental. Ibland när man sitter själv får man för mycket tid att tänka. För det mesta känner jag mig glad och hoppfull och ser med glädje fram emot det som komma skall. Men vårt beslut om att separera togs liksom inte (enligt mig) rättvisa "grunder". Som jag skrivit innan så lider mitt x av något som vi inte riktigt vet vad det är. Det innebär ju att han har vissa beteende som gör att det aldrig kommer bli annorlunda=vårt liv hade alltid varit kantat av kaos. Men han har ju också allt det som jag älskade och som jag ville leva resten av mitt liv med. Hur går den ekvationen ihop??? Vi är nog båda lite annorlunda och jag känner mig ibland väldigt mycket "för djup", för tänkande. Om man nu kan vara det. Önskar att jag hade mål och tankar för framtiden, men det finns inte ... det bara ... är ... och hur kul är det? Jag väntar någonstans på att detta "är" ska ta slut, men vet inte vad jag väntar på ... Tänker att om jag vill att det ska förändras så får jag aktivt göra något, men jag vet inte vad jag väntar på eller hur jag ska kunna ändra på det. Ibland är det att jag känner mig ensam men kan samtidigt inte FÖRMÅ mig till att ta luren och ringa någon ... jag drar mig undan ... Om det är att jag inte har något att göra ... kan jag inte förmå mig att ta tag i något för jag VILL inte göra något. Och det skrämmer mig faktiskt lite, för det var klara symptom jag hade innan jag dök in i depressionen. Och DIT vill jag INTE igen. Eller så är det bara så här jag är, haha. På jobbet är jag pigg och glad och när barnen är hemma ... men när jag blir själv, då blir det mörkt.

Kanske lite ljus hjälper. Ska försöka gå ut och gå på min lunch i veckan. Min läkare sa att det var mycket viktigt att få den dagliga dosen av ljus, och det är dåligt med det nu. Antingen FINNS det inget ljus eller så blåser man iväg bara man sticker ut näsan =) Så det får vara mitt mål för februari, få mer LJUS.

Det går väldigt mycket upp och ner när man börjar fundera på hur det SKULLE blivit osv. Jag vet att man inte ska blicka för mycket tillbaka, men det hjälps inte.

Göra något för mig själv skulle jag gärna göra, men det jag gillar mest kostar pengar. Och det är väl det också, nu HAR jag all tid i världen och kan göra saker för mig själv. Men nu har jag inga pengar till det, ingen lust heller på samma sätt som förr. Jag är ingen bokmal och blir bara rastlös av att läsa. Film kan jag plöja, men det blir också trist i längden. Något är annorlunda ...

Idag kommer i alla fall mina små prinsessor och det ser jag fram emot MYCKET. Ska bli mysigt att mysa med dem. Håller på att baka bröd (igen) så vi får nybakat bröd till kvällsfika.

Kvällen igår var mycket trevlig. Tyvärr lyckades min vän övertala mig att gå ut ... och det var ju inte så ekonomiskt smart ... jag VEEET, men det gick inte mer än ett par hundra. SÅ det var ännu ett bakslag ... men som sagt, det var trevligt och värt pengarna =)

Hoppas ni får en fin vecka.